och appropå det

9 april, 2009

…så har jag ALDRIG läst en krönika, en debattartikel eller ett blogginlägg som via feminism påstått att ”den naturliga kvinnan” är bättre än ”den sminkade runtknullande”. Eller tvärt om.

Inte heller något som propagerat för subjektet som det enda sanna tillståndet och objektet det djävulskt ondskefulla.

Så varför hänvisar alla till ”den teoretiska feminismen” eller de feministerna som tydligen tycker så? Vad är det här, häxjakt utan häxor?

7 kommentarer till “och appropå det”

  1. nemi sade

    Tja, jag har i och för sig, på ett sätt, påstått att ”den sminkade runtknullande” kvinnan är coolare än den ”naturliga” i mitt inlägg i antologin ”F-ordet – Mot en ny feminism” (red Petra Östergren).

    • oscar sade

      Nemi: Mm, jag vet :)
      Men anser du verkligen att det finns ett sätt att vara kvinna som är bättre än något annat sätt?

      Jag tror att missförstånden fortsätter hagla om en fortsätter att propagera för dessa roller i olika läger, eller andra för den delen, och att det kanske skadar mer än det hjälper?

      Det kan verkligen vara så att alternativa sätt att ”vara” behöver lyftas i debatten för att underlätta för fler att ”vara” något annat än norm men det betyder ju inte att det är mer ”rätt” att ”vara” så än något annat sätt?

      (Många citationstecken, krångligt ämne)

  2. nemi sade

    Nej, det tycker jag faktiskt inte. Alls.

    Själv tillhör jag ju snarast kategorin ”naturlig” i min stil. Det vill säga jag sminkar mig nästan aldrig, och då enbart mascara och möjligen lite ögonskugga. Kjol har jag också alldeles för sällan (själv är jag helt förtjust i den pryda flick-stilen).

    Egentligen vill jag att alla ska få uttrycka precis vad de vill, men då måste ju en del uttryck först få utrymme och status, i det här fallet femininiteten. Jag skrev heller aldrig i mitt inlägg att det skulle vara bättre än något annat, bara att det finns mycket styrka i femininitet. Det finns ju en hel del styrka i ”naturlighet” också, men det vet vi ju redan.

    • oscar sade

      Nej precis och jag förstod egentligen redan vad du menade men ville få det ordagrant och frågade som jag gjorde just för att peka på hur det lätt kan missförstås eller misstolkas (både omedvetet som medvetet).

      Jag har liksom aldrig sett eller pratat med den feminist som anser att en kvinna är bättre än en annan men det pratas om dessa feminister stup i kvarten. Jag börjar nästan tolka det som att de som nämner dessa onda feminister värjer sig mot en fiende som inte existerar i något absurt försök att hävda sig själva – men det är ju för att jag inte förstår vad idén kommer från. Att referera till 40 år gammal teori är lite… märkligt.

  3. nemi sade

    Sen får man väl inte förneka att det finns normer bland feminister, som bland alla andra. Men det är inte så ofta dessa normer uttalas, särskilt inte i krönikor och dylikt – och tur det!

    Men visst, alla dessa röster som påstår att feminister är fördömande mot kvinnor vill väl bara uppnå splittring. Härska genom att söndra.

    Det är ju en hel del som ”känner sig utanför” i feministiska kretsar, utan att ens ha försökt komma in i en. Då ligger ju utanförskänslan faktiskt i en själv.

    • oscar sade

      Mm. Nae precis och det är likadant där – vilken feminist har förnekat att det finns normer bland feminister?

      Jag håller med. Jag känner mig också väldigt utanför alla de feministiska kretsar som jag kretsat runt i halva mitt liv. Men jag trivs utanför grupperingar. Och det gör att jag ibland får hålla mig ordentligt i skinnet för att inte kalla de som kastar paj av den anledningen för barnsliga. Vi har ju samma mål.

      Jag kan inte rå för att jag är queerfeminist samtidigt som jag är så snygg, är allmänt dryg och krossar hjärtan! fniss ;)

  4. nemi sade

    Nä, det kan inte vara lätt att vara du! ;)

Lämna ett svar