tårar
21 augusti, 2008
Alldeles nyss grät jag mer än jag gjort på 10 år. Nästan exakt. Jubileum.
Mina murar föll. Jag tror… Jag tror det är för att jag upptäckte en sak. Jag upptäckte att jag för första gången hittat något som ger samma känsla som kärlekskänslor. Något som känns likadant. Något som kan beskriva det. Beskriva hur kärlek känns, för mig.
Det var musik. Ljud. Jag hörde en kör i stämma. Och det kändes likadant som kärlek. Det gav mig samma känsla som kärlek.
Då grät jag.